Bechy Angelin

Jag är helt otrolig. Jag har en fruktanvärd dödsånget och nu har jag hittat till en blogg om en tjej som har obotlig cancer och skriver till sin dotter, hon skriver som brev till sin dotter för att hon ska kunna läsa när hon blir äldre. Det är verkligen riktat till dottern för att dottern ska kunna förstå och kanske lära känna sin mamma via texten när hon inte kan få möjlighet i verkliga livet. Fruktanvärt hemskt att detta händer, att man måste ta hejdå av nära och kära speciellt långt innan man egentligen borde. De är fruktanvärt att barn får växa upp utan föräldrar och att föräldrar får växa upp utan sina barn. Livet är inte alls rättvist och det finns absolut inget vi kan göra för att hindra detta från att hända. Det kommer hända vare sig man vill eller ej. Vi kan vara försiktiga, vi kan leva hälsosamt men vi kan ALDRIG hindra detta från att inträffa. Döden är slutet på livet och vi kommer inte undan, man kan hoppas och man kan önska att man får ett långt lyckligt liv, men alla får inte den möjligheten. Här är en mamma som inte får den möjligheten, en dotter kommer mista sin mamma aldelse förtidigt och en man kommer mista sin andra hälft. VARFÖR???

 

 

 

 

Jag borde inte läsa sådana här saker, de förföljer mig i tankarna,hjärtat och lämnar efter sig en sorg som ej går att beskriva. Jag känner inte denna kvinna eller hennes familj, men hennes historia tär på mig och min dödsångest byggs på. Varför är jag så dum? Varför fortsätter jag läsa bloggen dagligen, så fort där är ett nytt inlägg läser jag. Det fälls tårtar och de kommer en dag då den bloggen bara tar slut, Då ett liv som inte borde släckas släcks och en dotter inte får krama sin mamma igen. Vet ni vad? De ända svaret jag har på att jag fortsätter läsa är för att skicka styrka via kommentarer att kämpa på in i de sista, att ta vara på varje sekund med dottern och mannen och även om jag väljer att inte läsa denna bloggen dagligen, inte läsa den alls så kan jag inte göra något åt slutet på historien, slutet på allas historia så småning om, därför kvittar det. det kvittar om jag läser eller ej, de kvittar om jag fäller tårta eller ej slutet kommer för alla tillsist.