Bechy Angelin

När jag blir arg ,ledsen eller upprörd så kan jag båda säga, tänka och tycka saker som jag alltid ångrar efteråt eftersom jag inte tycker om konflikter eller bråk, speciellt inte med familjemedlemar eller nära vänner, jag mår jätte dåligt om jag hamnar i en konfilkt med någon jag håller kär och kan säga saker som jag jag menar för stunden men ångra mig efter ett tag när jag tänkt igenom de ordentligt. Så jag måste lära mig att tänk innan jag yttrar mig så slipper jag skapa mer problem eller såra de jag älskar. Jag vill inte såra någon och mår jätte dåligt när någon är sur på mig men man kan inte alltid vara vänner, någon gång bråkar man men om man låter de gå förlångt så kan man glida isär och de vill jag absolut inte. Min familj betyder så oerhört mycket för mig och visst kan man små bråka och gnabba men till sist får jag panik.

 

Jag vill inte att familjemedlemar ska vara ovänner eller sura på varandra, inte mina iallfall och jag vill inte att något ska hända så att man inte har samma relation till dem längre. Tänk om något skulle hända någon i min familj och jag var ovän med dem och inte få en chans att reda ut, prata om det. Hur skulle jag kunna leva med det, usch nej. Det värsta som ka hända mig är om något händer med min familj, jag älskar alla mina syskon och föräldrar otroligt och även om jag kan gnabba, bråka och inte hålla med min syster så har jag bara henne. Hon är den enda systern jag kan tänka mig att ha. Jag kan säga saker, duma saker för jag är arg men innerst inne är jag stolt över att ha henne som syster.