Bechy Angelin

Igår blev jag åter igen påminnd om känslan att vara särbehandlad. Min bror ska laga sin bil och vem tror ni ska bekosta det? Inte han utan en annan släktning. När sedan jag blev vuxen har någon betalat något för mig? Typ aldrig och varför för att jag kan stå på egna ben? För att jag tjänar mina egna pengar och alltid kunnat ta han om mig och mina barn så ska man strunta i mig. Jag vill inte ha massa pengar av min familj, det är inte alls de det handlar om utan känslan som kommer när mina syskon får en sak efter en annan. De behöver kanske den hjälpen och jag som ALDRIG ber om något får inte något iheller. Jag blir inte arg eller avundsjuk på det sättet utan ledsen och besviken på känslan att bli bortglömt.

 

Jaja denna känslan lär komma fler gånger och ska jag skriva om den varje gång så blir de en massa tråkiga inlägg som kan eller rättare sagt kommer misstolkas. 

 

Vad händer idag? Jag har fått sova mer nu än på den senaste veckan så känner mig hyfast pigg just nu men får se om någon timme hur jag känner då, men de blir nog en stund vila efter jag varit på CG. Tänkte promenera idag med blir en runda till CG och hem bara, får ta de lite lugnt nu när jag inte ä 100 % och dessutom är väll inte vädert de roligaste precis. 

 

Knodden hade ingen rolig kväll igår. Han gnällde och höll på och efter ett tag somnade han för att vakna och gallskrika, tårarna flödade på honom och vad man än gjorde så slutade de inte. Jag fick tillslut ge honom en alvedon och gå in i sovrummet och lägga mig med honom på min arm och smeka honom i ansiktet och över huvudet och efter en liten stund lugnade han ner sig och somnade, vågade inte röra mig så sambon kom in med min host med och Ipaden så la jag mig där och tittade tills ögonen gick i kors, precis då börjar Knodden igen men denna gången fungerade att ge honom mat. 

Ena stunden vräcker han i sig 200 ml och nästa äter han knappt 150 ml. Man vet inte om han är mer hungrig förrens man testat och då kanske man får kassera 150 ml välling :/. Det är inte billigt att ha barn och behöva kassera välling är ingen höjdare men vad ska man göra?

 

Det har blivit lite förre inlägg nu några dagar för 1 jag har ej mått bra och 2 jag har inte så mycket att skriva. Dagarna går om och om igen känns det som och man börjar längta tills jobbet mer och mer. Säger jag nu men när den dagen kommer så önskar jag att jag kunnat vara hemma med min familj mer men de är för att möjligheten att göra något med familjen på helgerna försvinner. Iallfall varannan helg.

 

Fick förfrågan om jag kunde göra två Hallo Kitty tårtfigurer till en tjej som hon skulle ha i Maj men tackade nej. Då jag bara har de som hobby är de något jag vill göra när jag vill och inte för att jag känner mig tvingad. Tårtskapandet är de många som gör och gladerligen många som tar på sig uppgiften så känner inget speciellt att jag sa nej. Det kommer bli mindre bakande nu på vår och sommar, men helt klart till mina närmsta eller vänner så kommer jag nog alltid att ställa upp om de vill ha något. :) 

 

Ska se om jag kan tömma kameran idag så kommer något bild inlägg med :P

 

Kram