Jag känner mig sviken, och de gör ont. Trodde aldrig, aldrig att dessa personerna skulle få mig att känna som jag gör, de sista i världen som skulle såra mig, tror inte de menar det men det betyder inte att de inte gör ont.
 
 
Min prins, mitt minsta <3 och för mig och er pappa är du och din syster allt. Finns inga/inget som kan ändra det,
 
 
 
 
Har under några dagars tid haft känslor som jag absolut inte borde ha, jag borde inte känna så och har inte kunnat prata med någon om det för de hade aldrg förstått, de hade bara tittat på mig som om jag var dum i huvudet så jag har valt att inte dela med mig av dessa känslorna, men idag pratade jag med min underbara vän T.S och berättade exakt vad jag känner och hur jag mår och till min lättnad förstod hon, att hon förstod varför jag kände så och dömde inte mig för det alls var en sådan lättnad att tårtarna började rinna. Jag känner mig väldig dum som känner så och det är inga känslor jag valt själv men de finns där ändå vare sig jag vill eller ej. Nu vet hon och jag vet att hon förstår mig så nu kanske de inte spökar på samma sätt längre.
Jag har lust att skrika ut vissa saker men gör det inte för de kommer misstolkas eller så kommer jag bara bli dumförklarad så får snällt hålla det inlås inom mig och blir de för jobbig har jag alltid T.S att vända mig till. Du är guld värld och vet ej hur jag skulle klarat mig utan dig. Min son kan skatta sig lycklig som har dig som Fadder/Gudförälder :). Finns ingen annan som du <3
 
 

Sitter i soffan med ipaden och ska snart läsa i boken jag valt, har läst den innan men har oxå läst alla mina böcker så vill jag läsa får jag läsa om och de gör jag nu.

Knodden ligger sidan om mig. Så fort jag lagt ner honom i sin egen säng vaknar han och även om jag lägger honom i vår. Det är som om han känner av att han är ensam där.

Deta har visat sig att en av mina gamla arbetskamrater är på neo nu och hon har haft hand om min systerson, min syster berättade de idag. Det har plockat bort sonden nu för han äter så bra ur flaska och även brösten. Önskar man kunde vara där inne och hälsan på men de får man inte, men när Snuffe var som sämst fick min faster tillåtelse att vara där som stöd så hon får komma och hälsa på *avis* men jag har ju min egen prins och prinsessa här hemma som jag får gosa med när jag vill. Knodden iallafall, loppan kan komma helt plötsligt och vill ha en puss & kram men på hennes villkor. Nej nu ska jag läsa, ha en skön kväll. kram

Pratade lite med systern innan och Snuffe blir bättre. Han äter från bröstet på nätterna nu med, de gjorde han inte innan. Han ligger i vikt på ca 3100 g nu. Hans Crp visade på 80 nu vilket är bättre men de ska ner till 0,4-0,8 typ. De har tagit prov i ryggen som systern får svar på i början på veckan som kommer och de provet visar hur stor infektionen/inflammationen är. De har gjort ul på hjärnan och de ser bra ut, barnläkaren säger att allt ser normalt ut och där är inga varbildningar i huvudet så allt detta är ju bra. Nu återstår de att se vad proverna säger som de tagit och så ska lillkillen fortsätta kämpa och bli frisk. Lite foto på lilla Snuffe kommer här.
Bilder som systern skickat till mig och som jag fått G att lägga upp.
 
Knodden väckte mig vid 2 i natt och ville ha mat. Efter ca 1 timme fick jag honom att somna om och jag la mig i soffan dock slumrade jag till med han på armen vilket inte var de bästa men ingen skada skedd. 
Blev väckt av en gråtande flicka  vid 4 som grät för snäsan rann och hon hade ont i örat. Gav henne ipren (stolpiller) och hon gick in till sin pappa och somnade om. 
Knodden vaknade igen vi 06.30 och var vaken till runt 8-8.30 då hade även Loppan vaknat igen, Slumrade om när han somnade och orkade inte resa mig från soffan förrens kl 10 när Knodden vaknade igen. Så lite mer sömn än natten innan fick jag.
 
Folk påpekar att deras pappa får ta dem, men även om han skulle vakna så vaknar jag ändå och tyvär är jag så som människa att jag gör det fast han skulle vaknat. Att jag är trött ofta har jag mig själv att skylla, jag kunde gått och lagt mig när Loppan somnar men sitter ofta och läser tills 24-01 på nätterna. Ja jag är trött ofta och påpekar de men ni behöver inte läsa om de stör er. Ni väljer själv om ni vill läsa eller inte. Om jag skulle påpekat alla statusar som kan störa mig så hade jag ju inte gjort något annat och inte varit vidare omtyckt iheller så upp till er om ni vill läsa eller ej men jag är inte intresserad av spydiga kommentarer eller kommentarer som är totalt onödiga om man känner mig och sambon.
Tre dagar i veckan är Loppan på dagis och då kan jag vila när Knodden sover men nu är hon sjuk eller var sjuk hela förra veckan så därav ingen vila på dagarna, hon klagar på ont i örat och går de inte över få jag ringa VC igen men iprenen hjälper, hon har inte ont efter och är lika aktiv som vanligt så tror bara de är förkylningens om drygar sig med örat.
 
Sambon har fått ryck att städa i stora klädkammaren så min diktbok som jag påbörjade för att skiva av mig mina känslor efter min kusin gått bort hittades. <3
 
 
Ha en bra dag!! Kram
 
 
Pratade lite med systern precis och hans Crp ligger nu på 110, de var uppe en vända på 116 men gick ner nu igen. Han hade haft feber i natt och fått febernedstättande. Han hade varit vaken en runda vid halv 8 och varit pigg så de är ju bra :). 
 
Förra helgen var han mycket mycket sämre och de var väldigrt osäkert på hur de skulle gå, nu hoppas jag att de ha lite mer kött på benen då de vet vad som är fel och kan agera snabbare om de är något. 
 
Lilla Snuffe <3 Tänkte lägga ut lite bilder jag fått av syster ikväll. Fick hennes godkännande men nu ska jag snart ut i luften med barnen och deras farmor och gå en runda i skogen, skönt att skingra tankarna lite.
 
<3 <3 
 
Kanske ska förklara vad jag menade med dåtid. De som känner mig/oss vet förmodligen att vi förlorade en liten flicka i vår släkt/familj för många (1999) år sedan. Hon var allas lilla solstråle och jag var väll runt 14 år när hon lämnade oss. 14 år och älskade att ha en liten att få leka och gosa med, en underbar liten kusin. 
Hon blev inte sjuk utan en olycka inträffade och vår lilla Hanna lämnade oss endast 1 år gammal.
Den sorgen, den smärtan är jag livrädd för, jag vill inte känna  så igen. Aldrig mer, jag vill inte uppleva de igen. Aldrig mer. Än idag gråter jag över detta, än idag smärtar det mig och sorgen finns inom mig.
 
Förlorade även en vän som precis blivit 18 år och fått körkort av hjärtmuskelsinflammation. Dessa dagar har varit de värsta i mitt liv. Dessa dagar är inga glädjens dagar utan dessa dagar har satt ärr i mitt hjärta.
 
Jag lever med dödsångest som kommer och går. Jag jobbar med ett yrke där döden är en del av vardagen, de skrämmer livet av mig, men de jag är aldra mest rädd över är att förlora de jag håller kärt
 
.
 
Tillägnad en barndomsvän som lämnade oss hastigt och min lilla kuisn!!! 

Dikterna jag lägger upp är skrivna av mig.
Kännde att de var längesedan jag skrev men än finns sorgen inom oss kvar!

Tiden bara flyger och man lär sig leva med smärtan
men än idag är de många som lever med sorgsna hjärtan.
Vi glömmer aldrig er någon gång.
Ni finns mellan raderna i varje sorgsen sång.

Vi tänker på er ofta fortfarande ska ni veta.
Och om vi vill minnas er så behöver vi inte leta.
Minnena sitter inbrända i våra hjärta, 
men vi har lärta oss leva med denna smärta.
 
 
Just nu sitter jag med min son i min fam och tårarna bara rinner.
De rinner för Snuffe, de rinner för jag är så tacksam att min barn mår bra och de rinner för rädsla.
Jag vet om att Snuffe är stark, jag vet om att han har en stark mamma med massor av kärlek, men räsdslan har tagit ett hårt grepp om mitt hjärta och de bultar och spänner i bröstet. De sliter och drar och såren som finns där öppnas igen.
Tårarna rinner inte bara för nuet utan även för dået. Tårarna rinner för att rädslan att ....jag vill inte ens ha de i mitt huvud men de maller, gnagger och äter upp mig.
Jag känner mig värdelös och vet ni vad det är inte ens jag som behöver stå och se min son ligga där och kämpa utan någon makt att göra något. Har jag en rätt att må som jag gör?
Min syster min älskade lilla syster måste stå sidan om och se på. det är hon som har rätten artt skrika, gråta och få panik, men hon är starkare än jag. Mycket mycket starkare än jag. Jag älskar dig otroligt mycket och är stolt att få ha dig som syster. Ni två tillsammans klarar detta!!!
 
 
Han mådde bra igår. Vad hände? Lördagen upprepar sig, oron & rädslan och magontet. Jag förstår inte hur, han mådde ju bättre, han var påväg at bli bra och de sätter ut 2 av antibiotikerna och 2 dagar sedanare har infektions värdena stigt, han är tröttare och febern har kommit åter. De ska ta nya prover men svar på dem får inte systern förrens början på nästa vecka. Hon får svar på Crp idag men vad hjälper de? Ny antibiotika är insatt och nu är de väntan, lika jobbig som i Lördags och mitt hjärta blöder för min älskade syster med. VARFÖR händer detta?????
 
HAN VAR PÅVÄG ATT BLI BRA!!!!!
 
 
Fick meddelade av syster för ett tag sedan och Snuffes infektionsvärde har stigit igen så nu är han insatt på mer antibiotika. Antibiotikan måste ha 24 timmar på sig att verka sen får hon hon svar om de hjälper.
 
Hon har tydligen själv blivit kass i natt och de fick undersöka henne, hon kunde inte röra sig. De var magkatarr och stress magen men inte så konstigt medtanke på detta hon går igenom nu.
 
Även om Snuffe är bättre är han inte bra och gillar inte alls att infektions värdet har gått upp igen. Lilla plutte <3
 
Dottern har hostat på nätterna och haft tungt med andingen, inte direkt påverkat hennes allmäntillstån men hon är lite slöare på fm men inte så konstigt om man väcks av hosta på nätterna. Hon har lite tungt med andingen vid ansträngning med men nätterna är värst så väntar på VC ska ringa upp.
 
Tandläkaren ringde precis och jag fick flyttat fram min tandläkartid 1 månad, jag har problem med barnvakt men mamma kanske kan då? De är 10 på morgonen, Tänkte på systern från början men de har knappt hunnit hem och sedan vet jag inte hur de är med den lille. de rör ju sig in om så jätte länge precis. De där med barnvakt mitt på dagarna är blä. Barnvakt överlag är svårt att hitta. Min syster är den som oftast ställt upp men nu har hon lilla Snuffe att tänka på i första hand. Ja får se om jag kan lösa de på dessa veckorna, pinsamt att boka om de 1 gång till.
 
 
Fick veta igår att de var E Coli som orsakat snuffes hjärtnhinningsinflammation. Läste lite om den:  Hjärnhinneinflammation som orsakas av E. coli är mycket ovanlig. Infektionen drabbar i första hand nyfödda.
Systern berättade att 1% får de, nynka 1% och de är Snuffe som ska åka på det, men han är bättre, mycket mycket bättre och hans sänka är nere på 77 tror jag de var. De är helt otroligt vad snabbt han återhämtar sig men fortfarande några veckor kvar med behandling och sjukhus för honom, men de kan kvitta sålänge han blir av med det och frisk.
 
Fick se min syster idag. Pratat med henne i tele och fejjan men inte sett henne sedan i Fredags och de var skönt att se henne. 
 
Dottern har tydligen hostat och andats kostigt i natt så hon har fått vara hemma idag, jag har sovit så hårt i soffan med Knodden att jag inte hört henne. Allmentillståndet är som vanligt så blir nog dagis i morgon. Hon säger att hon inte har ont i halsen,men får kanske införskaffa host med för torrhosta.
 
 
 
 
Tänkte blogga om något annat än Snuffe i detta inlägget säger bara att jag inte hört något idag så antar att natten och morgonen rullar på och läget är oförändrat eller bättre, tänkte ringa systern sen och kolla lite.
 
Idag är Måndag och de är en av dotterns lediga dagar så får väll gå till en lekplats sen idag så hon kan rasta av sig lite. Blev väckt av Knodden kl 6 men var så trött så han fick man och vi somnade om tills kl 9. Då var dottern vaken med och satt och spelade på Ipaden. Väntar en stund med att gå ut så Knodden kan sova i vagnen.
 
Vad  ska man äta till mat idag? Korvstroganoff kanske? Ja vi får se. Uppdaterar senare idag om Snuffe.
Kram
Pratade med systern i tele igen för en stund sedan då hade hon precis varit inne hos sin son och tittat till honom och pratat med dem där.
Behandligen hjälper, antibiotikan gör sitt jobb så nu jädrans ska han bli frisk. Han är en riktig riktig kämpe. Febern är helt borta och han kisade med ögonen och tittade på systern nu när hon var där inne. Underbart att höra. De kommer stanna ett tag där inne och han finns ju fortfarande i farozonen men är stabil och stabil ska han förbli och bättre där till. En sten har släppt från hjärtat men nu när han är på så pass mycket bättringsväg varför skulle de heltplötsligt bli sämre igen? Nej de alternativet finns inte. 
De skulle väll flytta ner systern nu till samma avd med eftersom hon pumpar och kan ju gå till honom när hon vill. 
 
De finns ju risk att han kan få tillbax de senare så de kommer inte bli massa springande med honom ute eller ta in folk till honom, de första 3 månaderna ungefär kommer de vara han & hans mamma ev mina föräldrar med, men inga barn. Knodden behöver ju inte alls ha någon kontakt med Snuffe men Loppan är värre så hon får snällt vänta tills den tiden har gått innan hon får gosa med sin kusin. Känns lite i hjärtat om jag inte ska få träffa min syster & syster son på så många veckor/månader men de viktigaste är att han blir helt frisk och att de inte kommer tillbax.
 
Just nu mår han mycket mycket bättre än i natt <3.
 
 
Min syster har ringt och jag har fått en lite uppdatering om hur läget är med lilla Snuffe. 
 
De kan inte säga 100 säkert att han svarar på behandligen men de tror de för att han har ätit, kissat, kunnat sova lugnt och har fått tillbaka sin egen normala hudfärg. De har inte sagt något om tempen men om han hade fått tillbaka febern hade min syster fått den informationen.
 
Min syster är ensamstående och ingen annan får lov att komma in till Snuffe, vi kan stötta henne i samtal, utanför rummet mm men där inne, där står hon ensam. Detta måste vara så otroligt skrämmande och inte ha någon att vända sig till när man tar emot information från läkaren och se honom. 
 
MEN han har gjort framsteg och de är bra. De går på rätt håll. Han är stark Lilla Snuffe <3
 
 
 
Usch jag tycker de är mega jobbigt att inte veta något. Vid fyra i morsse pratade jag lite med min syster och då hade hon inte hört något nytt. Då min syster inte kan göra något ändå så får hon försöka få lite vila med och Snuffe behöver de oxå så hon var inte hos honom just då men skulle ringa sa hon, sen hörde jag inte mer. Antar att läget är detsamma annars hoppas jag att hon hört av sig. Någon gång måste man ju sova med.
 
Har inte de närmsta timmarna gå nu? De är ju de som är mest kritiska. 
 
 
 
Just nu när jag sitter här och skriver ligger min underbara systerson på sjukhus och kämpar mot kraftig hjärnhinneinflamation och de finns inget vi kan göra. De närmsta timmarna är de som kommer avgöra allt. Jag vet inte vad jag ska göra, jag kan inte göra något, inte ens läkarna kan göra mer i nuläget.
 
 
Just nu är allt skit...........
 
 

Fick påminna henne om vad hon skulle säga.

 
Han är så liten, min egen son är en jätte jämfört med honom. Han kom den 17/1-13 kl 18.51 på kvällen. Min mamma alias mormor var den första som fick beskedet hon lyckades pricka in att ringa precis när han tittade ut. Systerns kompis var med och svarade i telefonen. 
 
2960 g och 54 cm lång prins har släkten utökas med, nu har vi två små prinsar att gosa med, den ena fyra månader äldre än den andre.
 
Känns som om de var evigheter sedan jag bloggade och jag har inte mycket mer att skriva om idag än jag haft de andra dagarna när jag inte bloggat.
 
Har hållt mig med att gå mina promenadet efter dagis så de känns skönt men har bara hållt på i 1 vecka. Förra tisdagen var första dagen sedan har jag gått 3 dagar i veckan mellan 3-5 km. Jobbigt att gå när de är allt, benen känns tyngre och man känner sig mer anfådd men när man kommer hem så känner man att lite nytta har de gjort, om inte för vikten för mitt eget mående. Jag känner mig inte piggare eller så men mer motiverad till att bry mig lite mer kanske. När jag lyckats gå ner lite i vikt ska jag ha som belöning att börja sola, vilken belöning va hahah kostar pengar de med men om de kan få mig att må lite bättre med mig själv så kan de kanske vara värt det :). 
Hatar hur jag ser ut & hatar min kropp. Blä
 
Nej nu ska jag äta lite då jag tömt kroppen på energi och sedan om jag har tur hinner jag bada en stund innan lilleman (Knodden) vaknar.
 
8 dagar tills min syster ha BF....Spännande han kan verkligen komma när som. Kommer han idag så är han 8 dagar förtidig precis som Loppan <3
 
Kram
 

Lite kinkig men mamma busar.

Ja då sitter man här. Knodden sover, sambon sitter vid sin dator och Loppan ligger i sin säng och tittar på Ett småkryps liv. Hon är inte ett dugg trött men jag är. hmmm 
 
Har börjat promenera lite denna veckan, är så less på hur man ser ut nu och vill mest av allt att denna magen ska bort men jag har ingen lust eller ork att "träna" så har börjat med lite längre och raskare promenader. Det kanske gör lite nytta :). 
 
Har sammanlagt på 3 dagar gått 14,5 km inte illa pinkat för att vara jag :)
Är just nu helt slut i skalle och kropp så blir sängen snart. 
Har mensvärk med fast ingen mens. Läste att de var inte helt ovanligt att mensen kunde vara borta upp mot 1 år efter en förlossning, jag trodde jag hade fått den undertiden jag ammade men de försvann lika fort igen och inte kommit efter de iheller, där emot andra besvär som jag inte riktigt vet vad det är och varför så har handlat lite på apoteket och förvinner de inte får jag kontakta MVC så får de kolla de.
 
Jag blev helt ställd innan, Loppan sa till mig att :mamma jag kommer bli gammal och då dör jag. Vad svarar man henne på de? Hon är 4 år och ska inte alls tänka på det, det är mer mina problem och absolut inte hennes. (alltså rädsla för att dö är mina problem), men nu vill jag inte prata mer om det för då kommer jag inte kunna sova för jag har så ont i magen.
 
Får se om de blir mer promenader i helgen eller om jag vilar benen lite. Ha en bra kväll <3
Ja då är denna dagen snart till ända. Har inte gjort något speciellt alls idag. Lämnade dottern, gick nästan 5 km, slappade, hämtade dottern, slappade, åt, slappade till film med dottern och nu sitter man här. Lgh har förfallit idag och jag har inte lyft ett finger mer än när de gäller barnen och tömt diskmaskinen. Bara slappat så i morgon får jag väll ta tag i hemmet igen och underhålla mina barn. 
Kommer inte bli någon promenad i morgon för dottern är hemma och kan inte gå raskt med henne med mig.
 
Jag tro jag ska ringa MVC nästa vecka med och se om de har tid för mig. Har lite frågor och skulle ev behöva en undersökning, tycker inte alls om det. Har varit på apoteket idag så får se om de hjälper, de jag köpte.
 
Mina barn sover och jag ska lägga mig i soffan igen med en bok. Ha en bra kväll :)
 
Igår råkade jag stöta vid vänster sida av min mage och en brännande smärta kom. Den var intensiv och fast den förvann lika fort som den kom var jag öm där efter. Kände igen och samma smärta kom igen. Syntes inget på magen. Märkligt.
 
Idag när jag var ute och gick var jag tvungen att skutta över en vattenpöl och samma brännande smärta kom igen. När jag kom hem tittade jag men inget syntes men när jag tog där kom den, den kommer intensivt och gör riktigt riktigt ont varför?
 
De är inte i magen utan i huden typ. Trycker jag huden neråt (låter konstigt men har fortfarande mycket mage efter sonen) så kommer det. WTF? Vad kan de vara?
 
Jag blir jätte frustrerad & irreterad när jag läser meningen "torka gammla i röven" tror ni på fullast allvar att de är de äldreomsorgen handlar om? Att de är de ända vi gör?
 
Jag jobbar som undersköterska inom äldre omsorgen och jag älskar mitt yrke, jag älskar inte att "torka gammal i röven" utan jag älskar att finnas där för dem, hjälpa dem med de som vi tar så lätt på och om är självklart för oss. Vi stiger upp, gör vid oss, borstar tänderna äter mm och livet rulla på utan några större problem med att kunna ta hand om sig själv, men de skeppet har gått för de som bor på ett äldreboende, de klarat inte av att göra det som är så självklart för oss. De klarar kanske inte av att borsta tänderna, ta på sig en strumpa eller ens resa sig upp själv längre och mitt jobba är att hjälpa dem med detta. Se till så att deras sista år i livet inte är helt meningslös och fruktansvärt, ge dem glädje för de sista åren de har kvar. Utan mig vem gör det då? Inte ni som skriver så i allafall. När jag läser den meningen får jag känslan som om att vi skulle vara mindre värda men tvärt om, utan oss hade antagligen de fått klara sig bäst de kan själv vilken för många hade varit ren missär eller så hade anhöriga fått göra det och vad händer med deras liv då? Se efter mormor/morfar, mamma/pappa 24 timmar om dygnet, de är de ingen i dagen samhälle som vill eller orkar. Se inte ner på oss inom äldreomsorgen, vi gör de du inte vill, vi ser efter de äldre i vårt samhälle som såg efter oss när vi växte upp. 
 
Nu säger jag inte att alla har denna synen men de finns de som har, som tycker att undersköterska yrket inom äldreomsorgen är ett av de sämsta jobben man kan ha, men nej mitt jobb är meningsfullt. Jag uppskattas, tycks om och får känna gläjde dagligen i mitt arbete. Precis som sorg, förtvivlan och ilska. Skulle inte byta bort de mot att ringa runt och sälja saker eller stå i en butik. Jag trivs med omvårdnad och trivs med känslan att vara behövd. 
 
Jag hoppas att innan ni värker ur orden "torka gammla i röven" så tänk efter hur kränkande de är för de gammla. De som klarat sig hela livet själv men deras sista år är de i behov av hjälp med detta och så mycket annat för att leva ett värdigt liv i slutet. De värmer mitt hjärta att få ge dem deras sista år så bra som vi kan. 
 
 Har precis varit ute en runda och fått lite motion.
 
 
Bilden visar information om min runda jag gick.
 
De var de jobbigaste jag gjort på länge och svettas fortfarande, snacka om otränad. Nu ska jag bara hålla detta med. Tänkte gå 3 dagar i veckan i allafall när jag lämnat dotterm på dagis om de inte inträffar andra saker som Bvc mm. Då får jag väll ev ta de på kvällen om sambon inte tränar själv. 
 
Nu ska jag äta lite och andas ut innan Knodden vaknar för mat.
 
Kram 

Jag har varit ganska dålig med blogg inlägg nu en tid, men motivationen har sprungit sin kos och jag väntar snällt på att den ska komma hem igen. Bakat har jag inte ihäller gjort på ett tag. Endast lite snickerskaka till nyår. Jag har kommit in k böckernas värld igen. Är en periodare och då jag är gör trött & omotiverad till att göra något så är de skönt att bara slappa och läsa dig igenom kvällarna och så blir de ju rätt sent på nätterna med. Var på biblioteket idag och hittade en ny bok Cinder heter den och är skriven av någon vid namnet Marissa Meyer. Det ska tydligen vara fn form av Askungen. Text från baksidan: Askungen - inte sagan som du minns den, men sagan du aldrig glömmer. Så nu ligger jag i soffan med ipaden och bloggar med en sovandes prins på bröstet och ska snart slå upp första sidan i denna bok. Tar en paus i romanen jag läste för att påbörja denna. Ha en skön kväll.

Snackar när mamma tittar på film.

Efter jag lämnad dottern på dagis gick jag hem och matade Knodden efter de traskade jag ner i byn en runda och gick in till banken för att avsluta de kontot jag hade där. Har bytat bank så nu är de gjort med. Gick inom jobbet påvägen hem och pratade ned vår samordnare om ev timmar så inte alla ens dagar består av att sitta hemma eller handla typ. Man måste ju skriva upp när man kan jobba och sedan ringer de en på morgonen ev kvällen innan om där finns jobb vilket betyder att har jag satt upp mig att jag kan jobba så får man se till att inte boka upp sig den dagen, det gäller även sambon så han får ta ungarna om jag ska in och jobba så får se över hans innebandy mm innan jag skriver upp mig. Har en väldigt väldigt gnällig son men ska om en stund hämta dottern och då somnar han nog k vagnen. Han åt för lite mer än 2 timmar sedan och där imellan har jag ammat honom lite med så de är nog tröttheten som gör honom så här gnällig. Han är ett riktigt matvrak och de går ungefär 3 timmar mellan måltiderna om han få ersättning, skulle jag Amma honom går de ca 1-1,5 mellan bara. Han äter och äter. Kan inte minnas att dottern åt med Max 3 timmars mellanrum, de säger ungefär var 4:de timme men här blir de oftare. Nej nu får jag ta min skrikpelle. kram

Ja då är man vaken i natt igen. Knodden väckte mig strax efter 1, gav honom mat men han ville inte somna om igen så nu sitter man här kl 02.30 på morgonen och väntar på kaffet. Man hinner ju piggna till innan han somnar men jag kommer kunna somna om sen igen om inte dottern hinner vakna idag med.
 
De flesta barn får mer och mer regelbundna rutiner när de blir större men in han nej, tycker bara de blir värre och värre. Har gått över till flaskan nästan helt nu med ersättning men han vaknar ändå och somnar aldrig när man matar honom. Han är oftast hungrig när han vaknar och är vaken ca 2-3 timmar sen sover han en stund och äter igen. Igår fick han extra efter 1,5 timme ungefär för att se om han somnade, han slukade de men somnade inte. Envis lite unge de där och hans syster är lika envis.
 
Hon somnade dock tidigt igår redan vid halv 8-8, men hon hade varit vaken sedan 05.30 så. Nej nu får jag sluta för han börjar gnälla nu. Ha de bra Kram

Ligger och tittar på tv. Orkar hålla huvudet uppe ganska länge nu.

Snackade med systern igår och hon hade väldigt väldigt ont. Hon hade pratat med förlossningen och de trodde att fas 1 var påbörjad alltså öppningsfasen så kan de bli en liten Tarzan snart tro? De kan ju stanna av lika väll som de kan blir värre. Spännande men håller tummarna för min syster & lill kusinen att han kommer snart. 
 
 
 
Lite bilder från Leos lekland. Dålig kamera, fattar inte vad som hänt med den men ni kan ju se iallafall.