Bechy Angelin

 

Just nu sitter jag med min son i min fam och tårarna bara rinner.

De rinner för Snuffe, de rinner för jag är så tacksam att min barn mår bra och de rinner för rädsla.

Jag vet om att Snuffe är stark, jag vet om att han har en stark mamma med massor av kärlek, men räsdslan har tagit ett hårt grepp om mitt hjärta och de bultar och spänner i bröstet. De sliter och drar och såren som finns där öppnas igen.

Tårarna rinner inte bara för nuet utan även för dået. Tårarna rinner för att rädslan att ....jag vill inte ens ha de i mitt huvud men de maller, gnagger och äter upp mig.

Jag känner mig värdelös och vet ni vad det är inte ens jag som behöver stå och se min son ligga där och kämpa utan någon makt att göra något. Har jag en rätt att må som jag gör?

Min syster min älskade lilla syster måste stå sidan om och se på. det är hon som har rätten artt skrika, gråta och få panik, men hon är starkare än jag. Mycket mycket starkare än jag. Jag älskar dig otroligt mycket och är stolt att få ha dig som syster. Ni två tillsammans klarar detta!!!